Min novell

Min novell
Novell utgiven på HOI förlag

fredag 30 augusti 2019

Döma


Astrid stod på scenen. Hon höjde blicken och kastade ett snabbt öga på raderna av huvuden som bredde ut sig framför henne. Det värkte i hjärtat, hon visste inte om hon orkade ta ett enda andetag till. Astrid tvingade sig att kolla publiken ännu en gång. Nu såg hon varelser med stora grin och uppspärrade ögon. Alla saknade läppar och gapade med gula gaddar. Ingen blinkade. Ögonlocken såg ut att vara fastklistrade. Höjda knöliga fingrar pekade på henne. Som om de otåligt väntade på att få döma henne till evig plåga.

”Det här fixar du”, teaterviskade en röst.

Astrid sneglade åt höger. Halvt dold bakom scengardinerna fick hon syn på Berit. Berit höjde handen och gjorde tummen upp.

”Du är bara bäst”, fortsatte Berit.

Astrid vände sig mot åhörarna. Under några sekunder lät hon blicken följa raderna av okända leende ansikten. Hon harklade sig.

”Jag heter Astrid och jag vill berätta för er om min snåriga väg tillbaka till ljuset efter att ha tillbringat ett antal år i ett svart hål. Jag vill berätta för er varför jag valde livet.”

Det gick ett sus genom publikhavet.


7 kommentarer:

  1. Man känner spänningen. Bra. / Kalle Byx

    SvaraRadera
  2. Bra, jag vill veta mer....

    SvaraRadera
  3. Bra! väntar på en fortsättning...

    SvaraRadera
  4. Hoppas att hon fick en förtjänt uppmärksamhet för hennes upplevelser kan säkert hjälpa många.

    Trevlig fredag!

    SvaraRadera
  5. Intressant ... hoppas att det blir en fortsättning på hela din historia. Bra/ kram

    SvaraRadera
  6. Oj, hur många inlägg om Astrid? Måste läsa inser jag men hinner inte just nu, tyvärr. KRAM på dig och ha en fin söndag!

    SvaraRadera
  7. TACK alla! Louise, jo det bara blev så att jag skrev en fortsättning. Kram till dig och alla ni andra!

    SvaraRadera