Min novell

Min novell
Ny novell utgiven på HOI förlag

torsdag 17 januari 2019

På spårvagnen


Han låg på golvet. Rakt över gången. Jag såg hans smutsiga fingrar. Hans sjabbiga bruna jacka och feta hårtestar som stod rakt ut. Det osade alkohol omkring mannen. En kille lutade sig över honom, tog tag om hans ena arm.

"Du måste upp."
"Dra åt helvete!" ropade han med förvånansvärt stark stämma.
"Annars kommer polisen och tar dig", sa den unge mannen och drog i den  luggslitna jackan.
"Försvinn för bövelen, din djävul!" skrek han sluddrigt.
"Du måste!"
"Ge fan i mig!"

Nästa hållplats gick jag av. Jag la märke till att den yngre mannen också klev av.

En av många incidenter jag har varit med om på spårvagnen i Göteborg. Jag åker inte så ofta. Kanske som mest en resa i veckan. Varje gång händer det något.



onsdag 16 januari 2019

Vilja


Kanske hade han för ovanlighetens skull tillbringat natten ensam. Ingen naken, nattförförisk kvinna låg bredvid honom i sängen. Eller hade hon lämnat honom under natten? Det sista var mest troligt. I kroppen satt fortfarande spår kvar, intorkad svett, en slags ömtålighet och läpparna var svullna. Sängkamraten måste ha kyssts på ett våldsamt sätt. Han gillade inte kyssar. Han förstod inte hur han hade kunnat gå med på att kyssa en främmande person. Det var inte alls likt honom. Det var en mycket intimare handling än att ligga med någon. Kyssar sparade han till den speciella. Hon som skulle bli hans hustru. Någon gång i framtiden. Det var något som var fel. Inte alls samma känsla av välbehag som han brukade uppleva dagen efter. Han var inte ens så där besinningslöst hungrig som han annars alltid var efter häftig älskog. Mer illamående. Han behövde kräkas. Mot sin vilja drevs han att formligen kasta sig ur sängen och rusa in i badrummet.



tisdag 15 januari 2019

Sandkorn


Coffin Road av Peter May
Meningen: "Men jag vet inte vad det betyder."
(texten är inspirerad av en scen i början av boken)

Det gnisslade av sandkorn mellan tänderna. Han spottade.
"Vad har hänt?"
Han lyckades vrida huvudet uppåt. En kvinna med rynkiga kinder stod lutad över honom. Grå hårtestar flaxade runt hennes ansikte.
"Vad gör jag här?" sa han.
"Är du skadad?"
Han rörde på lemmarna. Inget brutet. Han skrattade till.
"Vad är det som är lustigt?"
"Bara det att jag känner mig pånyttfödd. Men jag vet inte vad det betyder."
"Vad?"
"Vet du?"



måndag 14 januari 2019

Ambition


Ambitionen måste vara att

alla har
lika rättigheter
lika värde

eftersom vi alla är
av samma sort
av samma ursprung

och förstå att vi är både
lika och olika
aparta och annorlunda

men
alla har inte en plats
normen hindrar oss

Vi hindras
Vi stoppas
Vi motas bort




fredag 11 januari 2019

Annars


Annars längtar jag
Vintertid främjar inte
min andliga lust

Jag vill se tussilago
Se blåsippan i backen


torsdag 10 januari 2019

Skogen


Filmen var gastkramande. På mer än ett sätt. En liten flicka i jordgubbsröd blank regnkappa  och en lika röd sydväst spred skräck i bygden. Ingen såg någonsin hennes ansikte. Bara ryggen på den lilla knappt ens meterlånga kroppen när hon försvann in mellan de höga granarna. Jo ... en gång anade man hennes bleka ansikte. Hennes mun sprack upp i ett stort tandlöst grin. Jag fick en förnimmelse av att det var en gammal människa innanför regnkappan. Rysningarna for genom kroppen, från hjässan och ner till tårna. Innan jag kunde fokusera på filmduken igen hade hon försvunnit in i dunklet. Jag undrade om hon bodde i skogen. Om det var en död människa som kom tillbaka för att hämnas. Hon var kortväxt, som en sjuåring. Ingen vuxen person. Frågorna hopade sig. Sen blev det lugnt. Människorna i byn gick tillbaka till normala gängor. Alla glömde bort den otäcka varelsen. Tills en dag ...



onsdag 9 januari 2019

Glädje


Du kom en gryning
En tid av lust och lycka
också med smärta

Jag ser på dig och tänker
Du är min kronprinssessa