Val

När jag tittade upp stod de två kvinnorna och stirrade på mig. En av dem tecknade åt mig att gå med. Rummet vi kom till, efter att ha gått nerför och uppför så många trappor att jag tappat begreppet om var i byggnaden vi befann oss, liknade en fängelsecell. Kala stenväggar, fuktig luft och långt upp, strax under taket, en gallerförsedd glugg. Längs ena väggen var en brits placerad. Jag hann inte reagera innan dörren slog igen bakom mig.

Jag hade inget val. Måste hitta ett sätt att fly. Jag var sannerligen en riktig novis när det gällde att känna till hur man flyr ur fångenskap. Imorgon måste jag vara långt härifrån. Gluggen var utesluten. Även om jag på något sätt skulle kunna ta mig upp dit fanns risken att fastna. Vilken förnedring att hittas halvvägs ut. Tanken var faktiskt komisk. Jag skrattade till. Mitt skratt lät som ett skrik på hjälp.