Toffel

Efter tredje glaset såg jag dig som den du var. Du var inte alls den toffel som jag gått omkring och trott så länge. Dina ögon lyste av beslutsamhet och blänkte av viljekraft. Kanske bilden skulle klarna än mer om jag tog ett glas till. Jag böjde mig fram, tog tag i flaskan och hällde så ovarsamt att drycken skvimpade över glaskanten och landade på bordet. Högaktningsfullt struntade jag i att det rann över plastduken och droppade ner på golvet. Jag hällde i mig tills glaset var tomt. Det sista jag la märke till innan allt blev svart, var att du log.