Han var en riktig liten rackare. Kunde inte sitta still i
skolbänken utan var här och där och uppe och nere. Allt samtidigt. Apan
kallades han. Om han varit barn idag hade han fått en diagnos. ADHD, säkert. På den tiden sa
man att han bara var lite vild och hade svåra förhållanden hemma.
Jag har ofta
undrat vad det blev av honom. Om det gick bra eller om hans liv har varit svårt. Alla
har antagligen haft liknande klasskamrater som man redan i småskolan anade
skulle få problem i framtiden. Jag hoppas att han lever och mår bra.
Ja, vad blev det av alla?
SvaraRaderaVi får hoppas att det gick bra för honom och alla andra. Tyvärr har det visat sig att en del med ADHD väljer att självmedicinera med alkohol och droger vilket så klart inte är bra.
SvaraRaderaJa vi kan bara hoppas.
SvaraRaderaHoppas att det gick bra för honom?
SvaraRaderaBra ordat/ kram