Klockan tickade. Vi hade ingen tid att förlora. Om
vi inte drog iväg genast skulle vi missa hela föreställningen. Jag la
vinflaskan i korgen tillsammans med glasen, osten och chorizon och placerade
den röd- och vitrutiga duken över.
"Kommer du?" ropade jag.
Samtidigt som Leffe klev ut i hallen drog han tröjan över
huvudet.
Vi cyklade dit, slängde cyklarna i diket och studsade upp på
klipporna. Där. Där var vårt ställe. Vi hällde upp vin i riktiga glas.
"En skål för att du kommer att lysa länge på
oss", sa vi och höjde glaset mot himlen. "Vi ses imorgon", sa vi
när skymningen anades i kanten av skyn.
Vilken härlig stund där på klipporna!
SvaraRaderaTrevlig torsdagskväll!
Åh så fint!
SvaraRaderaTack Znogge och Ulla! Önskar er en fin helg!
SvaraRadera