Min novell

Min novell
Novell utgiven på HOI förlag

fredag 15 januari 2010

Hjälp

"Behöver ni hjälp?"

Mannen som står och betraktar dem har ett litet spelande leende på läpparna. Lisa och Martin, som precis har slängt upp ryggsäckarna på ryggen, rättar till dem och går fram till honom. Han är blåklädd från topp till tå. Mörkblå byxor i kraftigt bomullstyg, mörk tröja och blå kanvasskor. Han frågar dem på tyska. Kann ich Ihnen helfen? De befinner sig några mil söder om Hamburg, på Autobahn, vid ett av alla Raststätten som kantar motorvägen.

"Ja... bitte, wohin werden Sie fahren?"

"Ich bin unterwegs nach München."

Precis dit de är på väg! München. De kastar in ryggsäckarna i mannens silverfärgade BMW 360. Lisa sätter sig fram, Martin i baksätet. Mannen presenterar sig som Lutz.

"Jag är filmare. Är på väg ner till mitt filmteam som väntar. Vi håller på att spela in en film som utspelar sig i Bayern."

Att tre skrattar och pratar. Lutz tar fram en flaska ur handskfacket. En oöppnad butelj med Absolut Vodka. Svensk vodka. Han skruvar av kapsylen med högra handen, håller den mot armstödet mellan dem, styr med vänster. För flaskan till munnen. Med ögonen fortfarande vilande på vägbanan, tar han en djup klunk. Han tar en till. Han räcker flaskan till Lisa. Hon ruskar på huvudet. Martin dricker en skvätt.

"Det är ingen fara! Jag kör jättebra med lite vodka i magen!"

Lisa och Martin lutar sig bakåt i sätena. Han kör fort, är uppe i 160 kilometer i timmen. Lisa sänder en tanke till mamma därhemma. Tänk om hon visste! Lisa lägger märke till att han gärna tar henne på vänstra låret när han vill betona något han säger lite extra. Lutar sig för mycket åt hennes håll. Lutz är väldigt glad och munter, skrattar och pratar oupphörligen. Snart är det mörkt, skymningen närmar sig.

"Jag tänker övernatta på ett Gasthaus. Det är för långt att åka hela vägen ner till München idag. Ska ni med? Jag vet ett bra ställe. Vi är snart där."

"Men... vi har inte råd med hotell."

"Jag betalar! Vi kan säkert få en riktigt trevlig kväll tillsammans!"

Lutz ger Lisa en flirtig blick. Hon känner rysningar dra efter ryggen.

3 kommentarer:

  1. Interrailkortet infördes för att få bort liftande ungdomar från vägarna. Det var nog tur det.

    SvaraRadera
  2. det är så lätt att fastna i dina texter. :)

    SvaraRadera
  3. Man vet aldrig vad som lurar bakom kröken.
    Hur vågade man lifta egentligen...?
    Målande och lättläst beskrivning. Lätt att föreställa sig bilden.

    SvaraRadera