Maj

Hon väntar. En dag i slutet av maj. Bordet är dukat med två kaffekoppar och ett fat med sju sorters kakor. Hon går fram till fönstret och slår upp det på vid gavel. Regnet har nyss upphört. Hon ser några försenade regndroppar som försvinner ner i djupet av en vattenpöl. Luften är så full av fukt att hennes glasögon immar igen. Från våningen ovanför hennes hörs sång. Rösten är lika klar som en droppe friskt regn. Klangen i rösten får henne att associera till pärlor i bleka pastellfärger. Framför sig ser hon en kvinnas halsband som precis brustit och likt toner strömmar ut över nejden.