Memorering

"Vissa texter är viktiga att memorera", sa han och tittade rakt på mig.

En djup suck hotade att bryta sig ut ur min mun. Jag pressade ihop läpparna och hoppades att det inte syntes i mitt ansikte vad jag tänkte.

"Ni kommer att få frågor och tänk er så pinsamt det vore, om ni står där och inte kan. Då får ni ångra er bittert."

Jag såg framför mig hur jag skulle leta i minnet. Hur det skulle kännas som om hjärtat exploderade i bröstet. Allt helt blankt, utan konturer. Utan innehåll. Hur jag rodnade och drog med fingrarna över pannan och kinderna för att få bort svetten.

"Jag ser att du förstår vad jag menar", sa han och fortsatte stirra på mig.

Jag nickade.

"Så bra. Då vet vi var vi har varandra".

Han reste sig upp, borstade bort osynligt mjällfnas från kavajslagen och gick mot dörren.