Jag lyssnade och de pratade. Om allt möjligt.
Allt som hände i världen. I stort och i smått. I mun på varandra. Jag blev helt
snurrig i skallen. Vem skulle jag lyssna på? Mitt huvud virrade från den ena
till den andra, som publik på en tennismatch. Fast i snabbare ryck. Det mina kaotiska ögon såg var
arbetskollegor som studsade av otålighet i stolarna och med gapande munnar var mer
än förberedda för nästa inpass. Så fort någon andades in. Lika beredda att
hugga som en reptilsnabb alligator nafsar tag i sitt byte. När jag kom hem
ville jag ha fullständig tystnad. Ingen musik, ingen radio och hade jag teven
på stängde jag av ljudet. Till nästa arbetsdag randades.
Bra skrivet! Igenkänningsfaktor.
SvaraRaderaSkönast hemma!
SvaraRaderaBra skrivet!
SvaraRaderaStyrelsemöte på gång!
SvaraRaderaJa tystnad är underbar!
SvaraRadera