Något blött slingrade sig från håret, ner över pannan, via näsan,
ner på överläppen. Jag stack ut tungan och slickade. Det smakade salt. En oljig blandning
av svett och regnvatten.
”Resa bort? Men
det går ju inte.”
”Jag struntar i vad
du menar går eller inte går”, sa jag och drog bort en blöt hårtest ur
pannan.
Jag satte mig på
sängen och tittade ner på mina en gång vita gympadojor. Nu flammigt gråbruna.
Det skulle bli svårt att få bort smörjan helt. Antagligen skulle det bli en
färgskiftning kvar. Kanske kunde lägga dem i Klorin. Nu, innan de torkade.
”Du kan inte bara
utebli.”
”Jo, faktiskt.”
”Du skojar.”
”Nej.”
”Du får inget
betyg. Bara så du vet.”
Hans röst hade
antagit en bitande vass ton som snärtade till i mitt öra. Med ens kändes det
alldeles för intimt att höra hans stämma så nära intill mig. Jag äcklades, gjorde
en grimas och ändrade till högtalaren.
”Det är
tjänstefel.”
Orden ekade ut i
rummet.
”Du ska veta att
jag kan anmäla dig”, sa jag.
”Ska det vara ett
hot?”
”Ja.”
”Du, vi kan väl
ses först i alla fall? Du?”
Ser fram mot en fortsättning.
SvaraRaderaFin text.
SvaraRaderaJag vill också läsa mer! :)
SvaraRaderabra text. Lätt att följa med och spännande
SvaraRaderaJättebra skrivet. Jag vill läsa mer.......snälla!
SvaraRaderaSkriv mer!
SvaraRaderaMycket bra! Ser fram emot att se vad som händer härnäst!
SvaraRadera