Patrik rapade lågt och torkade mungiporna med
linneservetten. Frukostbuffén hade gjort honom en aning för mätt. Allför ofta
gjorde han det misstaget när han bodde på hotell. Han hade svårt att motstå
alla läckerheter som dukades upp. Det fick bli första och sista gången. Det
skulle bli många nätter på hotell innan han var framme. Han drog på sig
kavajen, rättade till slipsen och gick ut till receptionen för att betala.
Snart ”on the road again”.
Patrik hade ställt bilen på hotellets privata parkering i går
kväll. Nu såg han den på håll. Han log, knyckte på nacken och drog den mörka luggen längre uppåt. Han var stolt över sin röda omsorgsfullt renoverade Porsche
årsmodell 1960. Men … Han tog några snabba kliv framåt. Dörren var inte riktigt
stängd. Det var den igår. Han kollade alltid låset flera gånger eftersom han inbillade
sig att bilen var lockande att stjäla. Med den skarpt hallonröda lacken var den
iögonenfallande. I samma sekund som hans fingrar nuddade handtaget ryggade han tillbaka.
Det låg ett bylte i det minimala utrymmet bakom sätena. Långa röda hårtestar
och en tunn kroppshydda. En skir prinsesskrona var placerad på huvudet.
Här händer det saker. Läskigt /kram
SvaraRaderaOj! Vad hade hänt där?
SvaraRaderaTrevlig fredag!
Tack Ljusletaren och Znogge för att ni läser!
SvaraRadera