Klirra i glaset

Eriks mage vibrerade. Torr i munnen. Ideligen gick han ut i köket och fyllde på vattenglaset. Snart. Hjärtat dunkade.

”Vad är det med dig?” hörde han från hennes rum. ”Sluta vanka omkring. Du irriterar mig.”

Han svarade inte. Satte sig i sin favoritstol, korgstolen och stirrade på havet. Det var kav lugnt. Inte den minsta lilla rörelse i vattnet. Himlen var blå. Det kommer inte att klirra någon is i glaset idag heller. Whiskyn stod sen länge och väntade. Billig variant, trodde han. Johnnie Walker. Han hade fått den för länge sen. Av vem hade han glömt. Gjorde inget att det var enkel whisky, han var ingen kännare. Bara det värmde i magen och fick honom att känna sig lugn. Men. Det skulle inte ske ikväll heller. Skulle det någonsin ske?

För vilken gång i ordningen visste han inte, som han gick igenom alla detaljer. Hon var svag. Det skulle gå lätt. Skottkärran stod redo utanför dörren. Hennes kappa med stora fickor hängde på galgen i hallen. Repet låg på hatthyllan. Stenar låg samlade i en pyramid på trappan.