Hem

Det tog tid, men till sist hade hon hittat trattkantareller. En delikatess. En ovanlig sådan. Vanliga kantareller fanns det gott om. Dem hade hon så när tröttnat på. Hon tittade på klockan. Herregud! Hon hade varit ute i skogen i fem timmar. Det var då den slog till med all kraft. En besynnerlig upplevelse. Som om någon (vem?) satt inne i hennes kropp och med knotiga häxfingrar tog tag i magsäcken och vred runt. Hon kved högt.

Hem! Hon måste hem. Nu. Hon greppade svampkorgen och trampade runt för att hitta stigen tillbaka. Det fanns ingen. Snår, sly och granar överallt.