Vinsten

Fram till dess hade det varit en fantastisk upplevelse. Att gå ombord i den enorma korgen. Att höra det ljudliga fräsandet ovanifrån och uppleva uppstigningen till himlen. Att se kända trakter ovanifrån. Till och med såg jag det hus där jag bodde. Mitt sovrumsfönster. Det var inte så långt ner till det tegelbeklädda taket. Det hissnade i magen, svindelkänslorna var nära. Min granne som bodde i lägenheten under mig kom gående över gården med en stor blå plastkasse hängd över axeln. Han var nog på väg till tvättstugan.

Men sen, när vi gled över Slottsskogen. Vi började sjunka. Sakta kändes det som. Först. Sen gick det fort. Vi landade i en stor ek. Jag ramlade med en duns rakt ner i golvet. Med ena axeln först. Det gjorde ont. Jag kunde inte resa mig. Korgen satt fast. På snedden. Ovanför mig såg jag att ballongens enorma flaggblå tygstycke hade vecklat in sig i grenarna.

 Det var då jag ångrade att jag köpte den där lotten. Att jag för en gångs skull fick högsta vinsten.