"Vi får vänta med att dra förhastade slutsatser",
sa han och anlade en sorgsen min.
"Vad menar du att vi ska vänta på?"
"Tja, alltså, jag anser att det är för tidigt att
spekulera", fortsatte han.
Han halade upp en stor näsduk i tunn vit bomull och torkade
sig i mungiporna. Omständligt vek han sen ihop den, rätade ut ena benet och
stuvade ner tygbiten i byxfickan.
"Eller hur?" sa han, lutade sig framåt, satte
armbågarna på knäna och vilade hakan i handflatorna.
"Jag fattar ingenting", sa jag.
Såna otydliga typer ska man akta sig för.
SvaraRaderaHåller med föregående talare :-)
SvaraRaderaÅrets uttrycksfullaste näsduk. Se upp med sådana :-)!
SvaraRaderaMan blir nyfiken :)
SvaraRaderaÄlskar texten och känner precis som sista meningen: Jag fattar ingenting! Men jag älskar det!
SvaraRaderaTack alla för era fina kommentarer! Ja Anna, tror du har rätt :-).
SvaraRaderaLika välskrivet som vanligt och som hämtat ur en bok! Tankarna går igång och man undrar vad det är som har hänt...
SvaraRaderaOtydlighet är ett otyg!
SvaraRaderaTack Znogge och Pia!
SvaraRadera