Han kommer emot dem med spänstigt snabba steg. Gulvit sand yr kring hans nakna bruna fötter och under de svarta stramt sittande badbyxorna svänger höfterna glatt. Det svarta bakåtkammade gråmelerade håret påminner henne om hårt repigt Svinto. Ansiktet ser garvat ut. Slitet. För mycket sol, tänker hon. En enorm guldklocka och en grov guldlänk sitter på den högra förvånansvärt smäckra handleden. Han stannar framför dem, sätter sig på huk, lite snett bort från Lisa, det knakar i knälederna. Han ser rakt in i Annas ansikte. Lisa studerar hans vassa profil.
- Hej, säger han, ni liknar varandra. Är ni syskon?, frågar han och stirrar på Anna med mörka ögon. Lisa ser han inte.
- Ja, svarar Anna och önskar att hon hade något att slänga över kroppen. Känner sig med ens fullständigt blottad, mer än naken.
- Du är så jäkla snygg. Var kommer du ifrån? Sverige?
- Ja.
- Du, får jag bjuda dig på middag i kväll? Jag vet en restaurang som serverar suberba skaldjur.
Hon slänger en snabb blick på mig, jag säger inget. Hon suckar.
- Nej, jag är upptagen. Tyvärr.
Hans fötter rör sig i sanden. Lisa stirrar fascinerat på hans tår, ser hur de förflyttar sig i hennes riktning.
- Och du då? Är du ledig?
- Du, jag tror jag hoppar det.
Hehe, det skulle jag också göra...=)
SvaraRaderaBra skildring av hans utseende.
Kloka flickor! Svintogubbar ska man akta sig för.
SvaraRaderaDin text i all ära, men Kalle Byx kommentar är obetalbar. :)
SvaraRaderaSlajmosnubben blir helt verkligt när jag läser, även stranden och sanden. Bra och roligt, tur att de hoppar!
SvaraRadera