Ordning? Ordnung muss sein, som tyskarna säger. Hon funderar, vem i hennes närhet gillar ordning? Faktiskt de flesta, när hon tänker efter, fast på helt skilda sätt.
Hennes pappa var väldigt ordningssam. Inte så att han höll ordning i hemmet. Städade och plockade undan. Nej, när han var hemma satt han i gungstolen och läste DN eller tittade på TV. Annars låg har på sängen och läste deckare. Hans strukturella sinne kom fram i andra sammanhang.
En gång skulle de åka till Skansen. Hon såg fram emot besöket. De hade varit där tidigare, men det var alltid lika kul. Lite spännande var det när hon fick hålla för näsan i aphuset. Det luktade vansinnigt illa. Och hålla för öronen i fågelhuset. Vilket väsen!
- Prick klockan nio i morgon bitti ska hela familjen stå uppställd på gården, sa pappa
- Uppställning, ropade han när vi ramlade ut ur huset morgonen därpå, dags för avfärd om fem minuter!
På sommaren klippte pappa gräset. En gång i veckan. Gräsmattan var stor och en del av den låg i en svårt sluttande backe. Han klippte med en gammal manuell gräsklippare, för motionens skull. När pappa var klar, gick han över med krattan efter ett speciellt schema. Noggrant, allt spill skulle bort. Det såg ut som att han kammade gräsmattan.
När hon i tonåren vågade ta med sig Pelle hem; han låg kvar över natten i gästrummet på nedre botten. Hon lovade att ligga i sin egen säng, hela natten. På andra våningen. Fast det gjorde hon inte. När alla sov, smög hon nerför trappen. Ett litet steg i taget, satte ner fot för fot sakta, sakta. De nakna tårna först, sen hälen. Hela tiden intensivt lyssnande.
Frukost morgonen därpå. Pelle tog tag i smörkniven, tog en rejäl bit smör och bredde på en brödskiva. Hon såg hur pappa betraktade Pelle med ögonbrynen rynkade. Pelle bredde på ymnigt, det hängde lite över brödets kant. Sen satte han tillbaka smörkniven i byttan. Långt ner, inget syntes av knivbladet. Handtaget stod rakt upp, mitt i smöret. Pappa spände sin stålblick i Pelles mjukt bruna.
- Men vad är detta?! Kniven ska sättas tillbaka på det enda rätta sättet, maximum en tredjedel av knivbladet ska ner i smöret. Sen sätter du kniven mot smörbyttan kant. Så här. Så den vilar lätt mot kanten.
Jag tycker jättemycket om den sista berättelsen om Pelle! Underbar! Du lyckas göra den jobbiga ordningspappan mänsklig på något sätt, jag vet inte hur.
SvaraRaderaJag hade en mormor som hade noja på smörknivar och smörbyttor, så jag ler igenkännande från öra till öra. =)
Jag fastnade också för frukostscenen.
SvaraRaderaja du gjorde ordningsmänniskan mänsklig!
SvaraRaderaDu fångar något väldigt intressant tycker jag, det går att vara ordningssam på vissa punkter men inte i allt. Genialt med smöret! :)
SvaraRaderaKan bara säga att jag håller med.
SvaraRaderaHa ha. Jobbigt men i efterhand skulle det kunna vara rätt komiskt. Det har liksom gått lite långt för den där pappan, undrar om han inser det en dag? Kanske det blir en fortsättning? Gillar som alltid det du skriver.
SvaraRaderaojoj oj smörkniven och sånt tog tag i mig den biten gav mig minnen från förr då ett ex till mig trodde att det bara fanns ett sätt att sätta smörknivar på. EHEHEHE jag visade nog på ett hundratal bara för att jag kunde. :)
SvaraRadera