Min novell

Min novell
Novell utgiven på HOI förlag

måndag 3 februari 2020

Blad


Idag regnar det. Betty bestämmer sig för att skydda frisyren med en keps. Inte för att hon har lockat hår som måste bevaras. Hon fryser så förbannat om håret blir vått. Betty drar på sig den turkosa jackan. Det är enda jackan hon äger. Fattigpensionär. Har jobbat heltid som sjukvårdsbiträde på Sahlgrenska. Är det någon som tackar henne för det? För Betty är det helt omöjligt att vända blad, som kungen gjorde. Han bara vände blad, svängde ryggen bort från problemen och gick vidare i livet. Fast han sa ju fel. Han sa ”vi vänder på ett blad, ungefär som ni gör i era tidningar”. Hur dumt låter inte det? Och till och med hon vet ju hur det ska vara. Att han sa fel. Hennes förstörda nackkotor, är det någon som tar ansvar över dem? Kungen? Är det någon jävel som uppskattar att hon gjorde skitjobbet under alla dessa femtio år? Hon skäms över att vara fattig och vågar inte titta folk hon möter i ögonen. Det är därför hon kör ner kepsen över huvudet.



5 kommentarer:

  1. Ja, det är inte klokt. jag blir så arg! Mindfulness i bokform är tydligen lösningen de erbjuder stressade, överarbetade inom just nu. Fattigpensionären får köpa sin egen bok... Suck!

    SvaraRadera
  2. Det är verkligen inte klokt att det ska behöva vara så här. Har man arbetat ett helt liv så ska man kunna försörja sig.

    SvaraRadera
  3. Verkligen en stor SUCK och sen ilska! TACK!

    SvaraRadera