Min novell

Min novell
Novell utgiven på HOI förlag

tisdag 12 april 2016

Anna


Anna älskade att sjunga. Redan när hon uttalade sina allra första ord, sjöng hon glosorna istället för att tala. Olika melodier varje gång. Hennes mamma upphörde aldrig att förvånas över dotterns förmåga att hitta på nya tonslingor. När Anna var fem år tog mamma med henne till kyrkokören. Trots att Anna egentligen var några år för ung fick hon vara med. Det var efter att hon fått framföra en sång för körledaren.
"Nämen", ropade sångledaren. "Vilken lärka du är!"

Anna var bara hälften så lång som de andra i gruppen. En av körmedlemmarna, en yngre man, var så lång att hon bara räckte honom till låren. Men hennes stämma. Hon hördes över alla andra och fick alltid utföra ett solonummer mitt i sångerna. Hon tog några steg, lösgjorde sig ur klungan och ställde sig framför kören. Alla stirrade rakt in i hennes nacke medan de tyst lyssnade till hennes klara röst. Mamma följde alltid med sin dotter till alla körträffar. För att synas så lite som möjligt satte hon sig alltid längst bak i kyrkan. Långt inne i dunklet, alldeles invid utgången. Hon blundade och njöt.
Det var ungefär sex månader senare som mamma märkte en avsevärd och fullt hörbar skillnad. Inga solon längre. Ingen röst som av en lärka längre. Mer som en slätstruken massa av röster av samma sort som bildade ett enda samstämmigt ljudorgan. En vecka senare slutade Anna att sjunga helt.

8 kommentarer:

  1. En intressant text! Snubblade lite på meningsuppbyggnaden "några år för ung". Men jag tyckte väldigt mycket om din text, den var behaglig att läsa.
    (besvarade förresten din kommentar i min egen blogg i kommentarsfältet)
    Mvh Tricia Tyler.

    SvaraRadera
  2. Vad hände undrar jag. Bra skrivet.

    SvaraRadera
  3. Jag tänker mig att dirigenten, troligen kantorn, fick för sig att här ska ingen ska glänsa... Kanske prosten predikade om högmod o fall???

    SvaraRadera
  4. Varför slutade hon sjunga? vad sorgligt, tycker jag och en vändning som gör mig nyfiken på att veta mer. Bra skrivet!!

    SvaraRadera
  5. Vad hände? Hon kom väl inte i målbrott?

    SvaraRadera
  6. Den svenska avundsjukan...

    SvaraRadera