Ta en bok. Slå upp valfri sida mitt i boken. Välj en mening och skriv en
text baserad på den. Meningen som jag valt kommer från Sven
Olov Karlssons bok Västmanland (en samling korta berättelser som fått titlar av
olika kommuner i Västmanland). Meningen lyder: Klabbe tänkte att om de lämnade allt åt ödet skulle chansen öka att elden gav deras hem nåd.
Klabbe stod och stirrade på huset. Trots att det var i november och kyligt i luften, dimman låg kompakt och lågt över gärdet intill, frös han inte. I bara den tunna ljusblå pyjamasen och barfota. Han grävde ner tårna i det kalla gräset. Känslan som kölden gav honom blev en pervers njutning. Kylan som spred sig upp genom kroppen och till sist stannade i hjärnan. Gjorde att sinnena domnade bort.
Hemmet. Deras hem krackelerade obevekligt. Från övervåningen, sovrummet och neråt. Ljudet. Det skar i hans öron. Knastrandet. Mullret. Oförsonligt. Utan att bry sig om hans vånda. Skärselden. Så klarnade det. En insikt. Klabbe tänkte att om de lämnade allt åt ödet skulle chansen öka att elden gav deras hem nåd. Han förstod äntligen. Han skulle inte ingripa. Inte göra något alls. Låta allt ha sin gång. Han vände sig om och började gå mot gärdet. Mot dimman.
Otäckt! Hade han själv tänt på? Är det chocken eller ett psykiskt sjukdomstillstånd som gör att han agerar som han gör? Berättelsen ger upphov till fler frågor än svar. Precis som en bra berättelse ska göra.
SvaraRaderaObehagligt bra.
SvaraRaderaVemodigt och hoppfullt på samma gång. Insiktsfullt. Bra.
SvaraRaderaSkogsbranden eller någon annan eldsvåda? Bra skrivet och en bok och författare jag borde läsa.
SvaraRaderaIntressant disposition!
SvaraRaderaMånga känslor ryms i berättelsen.
SvaraRaderaOj, så bra och lite otäckt det är blev. Tror jag hänger på... Länkar till dig när jag skriver... Om det är ok 👌 Ha en fin dag!
SvaraRaderaAbsolut Marilyn! Tack för din kommentar! Hoppas du har haft en fin dag så långt ;-).
Radera