Bröllopsresan. Åh... bröllopsresan, den efterlängtade smekmånaden, som egentligen är två veckor lång. Lisa och Martin lastar bilen med tunna lätta sommarkläder, badutrustning och en hel drös med spännande pocketböcker. Orkar inte ligga på stranden med tunga inbundna böcker. Vilken känsla att sätta sig i bilen, stänga bildörrarna, slå på blinkersen och bara dra iväg. Bort. De andas frihetens fläktar. On the road again, sjunger de så det ekar mot bilens tak.
Riktning Amalfi. Det undersköna Amalfi som är berömt för sina smala pittoreska gränder, för de vita husen som klättrar brant nerför klipporna, ända ner i havet. Omtalat för att vara en plats där konstnärer och författare tycker om att vistas och arbeta i. Och nära till Pompeji. Dit ska de. Maten, de längtar efter maten... och vinerna. Bad, italiensk mat, historia och kultur i en skön blandning.
Termometern visar på strax under fyrtio grader Celsius. Att söka skugga blir vitalt. En timme vid havet på förmiddagen. Lisa och Martin ligger i vattnet hela tiden, snorklandes. Därefter sakta, långsam vandring tillbaka till hotellet. Sandiga fötter instuckna i svala lädersandaler. Löst sittande kläder i ljust linnetyg.
Hotellrummet. En separat liggande bungalow på hotellets innergård med en liten uteplats. Fruktträd skuggar den enkla slitna trädgårdsmöbeln i vit plast. Den låga byggnaden är omgiven av högre fastigheter. Altandörrarna står öppna ut mot gården, inne är det skönt och svalt av luftkonditioneringen. Ute vibrerar luften av värme. Lisa ser en äldre kvinna hänga tvätt på en balkong mitt emot. Vita tunna gardiner rör sig långsamt i den lätta vinden som letar sig in, ventilationen surrar svagt. De duschar av sig salt och sand. Hon längtar efter honom. De älskar. Sover. Vaknar till liv framåt solnedgången.
Kvällarna. Läckra. Luften lite friskare, går att röra sig utan att svetten bryter fram. Ruccola, solmogna bifftomater, buffelost och djupt grön basilika, allt spetsat med ljus olivolja och balsamvinäger smakar fräscht. Till det bitar av lantbröd och ett iskylt rosévin. Livsandarna vänder tillbaka. Ruskar om i hjärnan, som känts som fylld av gelé. Somnar utan att hinna tänka en tanke.
Å, vilken HÄRLIG, fri text. Och beskrivningen av maten!
SvaraRaderaJag följer med!
SvaraRaderaDu ger mig dofterna, synerna och längtan
vilken beskrivning av maten va hungrig jag blev mmm alltid roligt att läsa dina texter/malix
SvaraRaderaDu får mig att längta...
SvaraRaderaJag vill också
SvaraRaderaVackert! ag vill resa, jag vill äta, jag vill...
SvaraRaderaVackert!
Så härligt! Verkligen målande beskrivet. Får mig att längta....
SvaraRadera