Ska vi dela?

Åhh... där kommer han! Har han sett mig? Kommer jag undan? I nästa neosekund har Mats lågande blå ögon landat på hennes kropp. Sommarlov. Semestertomt i stans centrum. En svag bris håller kroppen sval. Lisa är klädd i en isblå skir klänning med baddräktsringning. Starka solstrålar gör att tyget flimrar. Klänningen är synnerligen kort, visar det mesta av hennes sommarbruna slanka ben. Det är hon medveten om. Efter sommarens salta havsbad, då Lisa har låtit sitt blöta pageklippta hår få torka i solen, har håret övergått till en blekt blond färg. Hon är på väg hem från biblioteket, med högra handen klämmer hon fast några tjocka böcker mot bröstet. Lisa drar in den sköna aromen av sommar som virvlar i skyn. Vilken kontrast till den fara hon upplever när hon ser på Mats. Den andliga balansen blir helt rubbad. Han kommer gående emot henne med snabba steg. Klädd i vitt tight linne som låter alla se hans välformade biceps och de lågt skurna jeansen har slithål på knäna.

Mats... Mats som är brandman, räddar drabbade människor, hjälper personer i svåra situationer. Drar ut dem från brinnande hus eller ur kraschade bilvrak. En äkta hjälte, en förebild.

Smilet sitter kompakt fast i det avlånga ansiktet med en liten grop i hakan. Det svarta håret är välkammat och välklippt i snelugg. Han är ju egentligen snygg, tänker hon. Lisa fryser, mitt i den ljuvligt varma luften.

- Heeej Lisa! Vad gööör du?
- Inget. Har varit på biblioteket.
- Visst är det härligt väder?! Ska vi göra nåt?
- Nej, jag ska hem.
- Vi kan åka till stranden. Åka i min bil. Dela samma filt. Du är så snygg Lisa! Jag vill se din mage, din fina bruna härliga mage, säger Mats samtidigt som han låter ögonen spela som på ett piano fram och tillbaka, upp och ner, över hennes smäckra tonårskropp. Stannar vid magens lilla utbuktande rundning.

Inne i hennes mage rör det sig, läbbigt dubbla känslor rör om, het spänning blandad med vämjelse.