Hon förbereder sig noggrant

Hon förbereder sig för den stora festen. Ilar ut på sta'n, in i affär, ut ur affär. Måste hitta något som får honom att vilja ha henne. Välja henne. Hittar svarta tunna festbyxor. Hon svänger runt, vrider kroppen så att hon ser sig själv i spegeln över axeln, bakifrån. Underbyxorna kan skönjas om man studerar baken med skarpsinniga ögon. Byxorna smiter åt kring de höfter hon vet har precis den feminina rundning som många män gillar. Är det inte för små?

"Nej, inte alls", svarar det manliga affärsbiträdet, sveper med blicken över henne, studerar intensivt hennes stjärt, "en storlek större skulle inte alls bli bra."

En svart sidenblus med stort frasigt krås, sirligt urringad ner till klyftan som ser ut som en liten barnrumpa, blir perfekt till. Svår att komma i, hon får kränga blusen över huvudet och nästan slita ner den över brösten. Svarta pumps med smal lång tå och femton centimeter höga klackar, har hon redan. De är förbaskat svåra att gå i, fötterna får finna sig i att bli snedställda, näst intill i lodrät riktning. Men vadå? Lite får fossingarna tåla för att hon ska nå sitt syfte.

Så korkat det där hon läste i Jens Lapidus bok Snabba Cash. Det där att klacken på kvinnors skor skulle symbolisera hur kvinnor kuvas under klacken. Så imbecillt! Det stämmer ju inte alls! Det är precis tvärtom. Det är hon som har stilettklackarna, hon som kvinna, som sätter ner stiletten och klämmer till. Pressar och mosar för att få vad hon vill.

Hon hastar iväg hemåt med de lyxiga boutiquepåsarna fladdrande runt benen. Nu är hon säker. Det kommer att bli succé, han är redan så gott som bärgad. Nu jäklar: look out... here I come!