"Vem är det som inte är klok?" skrek jag rakt ut.
"Du behöver inte
skrika. Jag är inte döv. Du måste lära dig att dämpa ditt humör."
Ola tog några steg mot
mig och hötte med fingret. Det har ofta sagts om mig
att jag har kort stubin. Jag vet att de har rätt. Men trots det blir jag
rasande varje gång någon påpekar det. Om jag var arg nyss så blev jag topp
tunnor nu. Det hettar till i kroppen och jag får en känsla av att lågor slår ut
från min kropp. Samma upplevelse nu.
"Jag fattar inte",
fräste jag mellan tänderna. "Varför Erik ska strykas medhårs",
fortsatte jag.
"Du behöver inte
förstå."
Fel svar. Jag svängde
runt, rusade ut, hoppade nerför trappan och ut på gården.
Applåderar och stampar fötterna och skriker hurra vad bra :)
SvaraRadera/kram
TACK Ljusletaren. Så roligt att du gillar ♥.
SvaraRaderaMen med det där bemötandet som "jag" får är det inte konstigt att hen tänder på alla cylindrar. Det känns som en sund reaktion. Bra!!
SvaraRaderaSkönt att du håller på "mig" Tintomara! Tack.
Radera