Vilja

Kanske hade han för ovanlighetens skull tillbringat natten ensam. Ingen naken, nattförförisk kvinna låg bredvid honom i sängen. Eller hade hon lämnat honom under natten? Det sista var mest troligt. I kroppen satt fortfarande spår kvar, intorkad svett, en slags ömtålighet och läpparna var svullna. Sängkamraten måste ha kyssts på ett våldsamt sätt. Han gillade inte kyssar. Han förstod inte hur han hade kunnat gå med på att kyssa en främmande person. Det var inte alls likt honom. Det var en mycket intimare handling än att ligga med någon. Kyssar sparade han till den speciella. Hon som skulle bli hans hustru. Någon gång i framtiden. Det var något som var fel. Inte alls samma känsla av välbehag som han brukade uppleva dagen efter. Han var inte ens så där besinningslöst hungrig som han annars alltid var efter häftig älskog. Mer illamående. Han behövde kräkas. Mot sin vilja drevs han att formligen kasta sig ur sängen och rusa in i badrummet.