Kanske hade han för ovanlighetens
skull tillbringat natten ensam. Ingen naken, nattförförisk kvinna låg bredvid
honom i sängen. Eller hade hon lämnat honom under natten?
Det sista var mest troligt. I kroppen satt fortfarande spår kvar, intorkad
svett, en slags ömtålighet och läpparna var svullna. Sängkamraten måste ha
kyssts på ett våldsamt sätt. Han gillade inte kyssar. Han förstod inte hur han
hade kunnat gå med på att kyssa en främmande person. Det var inte alls likt
honom. Det var en
mycket intimare handling än att ligga med någon. Kyssar sparade han till den
speciella. Hon som skulle bli hans hustru. Någon gång i framtiden. Det
var något som var fel. Inte alls samma känsla av välbehag som han brukade uppleva
dagen efter. Han var inte ens så där besinningslöst hungrig som han annars
alltid var efter häftig älskog. Mer illamående. Han behövde kräkas. Mot sin
vilja drevs han att formligen kasta sig ur sängen och rusa in i badrummet.
Jahaja, man kan ju undra vad som hänt!
SvaraRaderaVerkar allvarligt tycker jag./ Kalle Byx
SvaraRaderaAllvarligt att inte veta säkert vad som har hänt...
SvaraRaderaJobbigt att inte minnas vad som har hänt och varför han har gått med på saker han inte vill!
SvaraRaderaJa en otäck situation.
SvaraRadera