Trollbunden

Det var mormor som berättade för mig att hon hade sett trollet i skogen. Mormor stannade tvärt och stod still, halvt gömd bakom en gran. Trollets svarta hår fladdrade i den iskalla vinden. Så tittade trollet upp och såg rakt på mormor. Förtrollad av varelsens runda mörka ögon blev hon som förlamad. Ögonblicket efter  bländades mormor av ett starkt ljussken. Hon slog händerna för ansiktet. Förutom trädens brus var allt tyst. Hon kikade mellan fingrarna. Vita rökslingor rörde sig sakta upp mot himlen. Precis där trollet nyss stått.