Jag tänker ofta på dig. På alla, högst
sannolikt, tusentals gånger jag har grubblat. När jag betraktar dig vill kasta
mig i din famn. Men jag vågar inte. Du är mån om din frihet, sa du en gång. Du
tycker inte om hudkontakt. Är det därför du alltid ser upptagen ut? Som om du
är omedveten om din omgivning och mig. Som om du arbetar på något viktigt och
är under tidspress.
En gång i början av vår relation. Vi
var förälskade. Somrigt ute. Vi satt ute på bryggan med fötterna i det kylslagna vattnet. Du skvätte lite
vatten på mig. Jag skrattade och utan att tänka la jag handen på ditt knä. Du
stelnade till och drog bort min arm. Ändå är jag kvar hos dig. Jag kan inte
sluta älska dig.
Vackert!
SvaraRaderaKärlek!
SvaraRaderaFantastiskt bra beskrivet! Så olika vi är och så synd det är om de som har svårt med närhet och kel. Synd också om den som vill och behöver men inte får.
SvaraRaderaTack för er respons och önskar er en fin helg och Valborgsmässoafton!
SvaraRadera