Livet

Erik förstår ingenting om livet. Trots att det är väldigt länge sen. Så fjärran att han inte ens minns honom. Ändå har Erik inte talat sen tvillingbrodern försvann. Tomheten är ett fladdrigt spöke som har intagit hans kropp. Så många som har försökt förvandla hans liv. Mamma drar med honom till än den ena än den andra terapeuten. Som en lydig hund går han i hennes ledband. En är minnespsykolog, som tror att om Erik får tillbaka minnesbilder av brodern, då ordnar sig allt. Då kan han återgå till livet. Det fungerar inte. Minnesförmågan förblir lika mörk. 

När mamma och Erik kommer hem går han in på sitt rum, slänger sig i sängen, somnar av utmattning och vaknar inte förrän morgonen därpå. Mamma är på jobbet. Hon har dukat fram frukost till Erik. Han sätter sig ner vid bordet och äter långsamt. Snart kommer hans lärare. Han tycker om Lennart. När det ringer på dörren snabbar han sig ut i hallen, låser upp och slänger upp dörren. En främmande aning. En känsla av lätthet i kroppen som får honom att le.