Karin hade kommit hem från jobbet
och som vanligt gått direkt in i duschen. Tankarna på att gå ut på kvällen hade
dött bort helt när hon kollade ut genom fönstret. Det ösregnade och blåsten
gjorde att regnet drog fram horisontellt längs gatan. Två kvinnor,bägge iklädda
korta dunjackor, stretade fram med sänkta huvuden. Byxorna blänkte av väta och rusket
slet och piskade dem rakt in i pannan. Hon slängde sig raklång i soffan. Ikväll
fick festandet vara. Klockan var sex. Hon hade inte ätit sen lunch, men kände
ingen hunger alls. Inte blev lusten större av vissheten att kylskåpet var näst
intill tomt. Hon lutade sig fram, drog till sig glasskålen som stod en bit bort
på bordet, mulade in ett gäng sourcream och onion-chips i munnen. Med frenesi
tuggade hon. Hon var nog hungrig trots allt. Efter bara några minuter var skålen tom.
Utan att höja huvudet trevade hon och hittade fjärrkontrollen. Hon tryckte på
knappen. Nyheter. Så jäkla trist. Någon hade fått sitt hem länsat av tjuvar. Med
tårar i ögonen, förvridna läppar och flämtande sa den medelålders kvinnan
att hon var bestulen på, inte bara alla sina ägodelar, utan hela sitt liv. Karin
suckade och tryckte på stäng av-knappen. Med några skarpa toner dog apparaten.
Törstig, men orkade inte resa sig upp och hämta. Hon la sig på rygg och stirrade i taket.
Å, kan känna igen känslan. Och chipsen, min favvo, blir nog en påse till helgens mello
SvaraRaderaMånga som känner igen sig tror jag.
SvaraRaderaJa, en sån där dag... bra stämning i texten och levande beskrivet!
SvaraRaderaHåller med. En mycket bra stämning i texten. Kan se hur hon ligger där och stirrar upp i taket...
SvaraRaderaKram och trevlig kväll!
Sådana där dagar - bra - man känner hur nedtyngda axlarna blivit.
SvaraRadera