30 april 1965 - Lisa är fjorton höstar
Hon längtar till kvällen. Ska bli så kul! Det är Varlborgsmässoafton, Hep Stars ska spela i Köpings Folkets Park. För första gången har Lisa fått lov av mamma och pappa att åka ensam till stora sta´n. Och dessutom få se hennes favoritpopband, livs levande. Jag hoppas att de kör "My baby drew up in a brand new Cadillac" och "Farmer John" tänker hon. Martin har lovat att de kan åka med honom. Han ska låna sin pappas sammetsröda tvådörrars Volvo PV med tvådelad bakruta, årsmodell 1951.
Där kommer han! Någon sitter på passagerarsidan. Vem är det? Jo, det är ju Mats! Lisa och Gittan betraktar Martin när han trycker ner foten på gaspedalen lite extra mycket, ställer sig sekunden efter på bromsen, bromsar in framför dem i en snitsig båge. Mats öppnar bildörren, kliver ur för att Lisa och Gittan ska kunna krångla sig in i det trånga baksätet.
"Vill du ha en slurk?", frågar Mats och räcker en stor sockerdricksflaska till henne.
"Vad är det?"
"Grogg."
"Jaa... kanske lite då."
Det är första gången hon smakar alkohol. Känns svårt att neka. Och lite nyfiken är hon. Lisa tar emot flaskan, tar en försiktig slurk.
Efter spelningen åker de hemåt. Martin och Gittan försvinner hem, var och en till sitt. Mats säger att han är ensam hemma. Hon följer med. De lägger sig i hans säng. Han har eget rum. Det känns intimt att befinna sig in hans rum. Hon sniffar in dofterna. Här ligger Mats, varenda natt. De kysser varandra prövande. Lisa tycker om hans smak och mjuka läppar.
Pappa ser på henne med ögon som får Lisa att skälva. Han fräser och spottar fram:
"Var har du varit?! Var tog du vägen!?"
"Men... Gittan och jag var ju i stan. Folkets Park... sen... åkte vi hem."
"Det gjorde ni inte alls! Mamma och jag satt uppe och väntade på dig. Du kom inte, så vi ringde hem till Gittan. Hon var ju redan hemma! För länge sen! Sa att hon inte visste var du tog vägen."
Han kniper ihop sina tunna läppar till ett streck. Lisa blir kall inombords, iskylan drämmer till henne som en örfil, kallsvetten kryper fram ovanför överläppen. Hon sveper snabbt bort det fuktiga med högerhanden. Avslöjad... som att stå troslös med byxorna nere vid anklarna.
"Marsh upp på ditt rum!"
Lisa är tyst, går uppför trapporna med åbäkiga steg. Hans blickar drämmer till henne i ryggen. Slänger sig på sängen, bedövad och bedrövad.
Hon får utegångsförbud under två veckor.
Det är nostalgi-tripp (trots att jag inte var riktigt där och då kanske) att läsa en text som denna! Och språket ditt flyter som alltid :)
SvaraRaderaÅh hjälp! ;D
SvaraRaderaJättebra skrivet och jag gillar att du går direkt från ett stycke till nästa.
Jag saknar en mening om spelningen. Hon var trots allt väldigt förväntansfull inför den. Egentligen tycker jag att det är en för abrupt övergång till pappa också. Det "kostar" inte mycket text att förflytta sin huvudperson.
SvaraRaderaMarmoria: kan du har rätt i. Den delen (och det mesta i övrigt)är sann men faktum är att jag inte kommer ihåg så mycket av spelningen. Tror att "Mats" stod i vägen ;-). Men jag kunde ju ha spånat där. Däremot kommer jag ihåg stunden i sängen med "Mats" väldigt väl och hur rädd jag var när jag sprang hem. Förstod säkert att de väntade på mig.
SvaraRaderaJa - det var tider det. Hep Stars och första kärleken.... Verkligen en nostalgitripp!
SvaraRaderakul läsning men på min tid åkte vi ett 140 och då vart det ebba grön och gyllene
SvaraRaderaCiterar Mia och håller helt med henne. Gillar här den abrupta övergången - kan tänka mig att i minnet så görs det hoppet över från härligt till straff lika abrupt.
SvaraRaderaTack för kommentar på min text. Du har rätt, inte så vanligt med så detaljerat "målande" av mig :-) ville prova, hade egna starka minnesbilder i skildringen av tjärnen.
Du beskriver en omogen tonåring väldigt bra. Visserligen hoppar du direkt från bilen, tillbaka till bilen, och skippar spelningen, men det gör det också uppenbart hur en ung tjejs prio-ordning kan skifta när det kommer killar med i bilden. Fin historia.
SvaraRaderaOch tack för besöket. Vilket härligt gäng ni verkar vara på Skrivpuff. ^o^
Hm, lite synd att man inte kan skriva namn och mailadress när man kommenterar här.
//Tessan (kreativ.blogg.se)
Älskade oxå Hep Stars, o minnns Volvo PV oxå o pappas blickar minns jag oxå o tystnade i veckor efteråt!!
SvaraRadera