Han var exkluderad

(forts från gårdagens explosion)

Ja, jag har ljugit för dig. Länge, om du bara visste hur länge. Högt säger han:

"Jag ljög av hänsyn till dig. Jag ville skona dig."

"Du är fanimej helt otrolig! Skona mig?!"

"Ja, men jag blev ju förälskad i henne och eftersom ni umgås... jag hade tänkt berätta... men sen..."

"Sen?! Orkar inte höra mer. Försvinn! Du är en icke-person för mig från och med NU!"

Lasse betraktar Karin. Det ljusa honungsbruna raka håret spretar, hon hade dragit fingrarna genom frisyren mer än en gång under de senaste minuterna. Ögonen lyste, pekfingret pekade nu inte på honom längre, utan åt dörrhållet. Jag känner ingenting. Bara synd att min plan inte höll. Lasse reste sig upp från stolen i det före detta gemensamma köket, smet ut genom ytterdörren.

Om hon bara visste! Hur han redan efter något år efter det att de gift sig och flyttat ihop, hade varit ute och letat andra. Någon som kunde ge honom det han ville. Hon kunde inte det. Tända honom. Det kändes som han bodde ihop med sin syster. Men ändå hade Lasse inte velat skilja sig. Kunde inte erkänna för sig själv hur misslyckat det blivit. Och de hade det så bra ekonomiskt, bägge med välbetalda chefsjobb. Det var tryggheten som lockade, att ha någon därhemma. Eller var jag rädd för ensamheten? Föll det mig helt enkelt inte in att jag kunde bryta upp?

Men det fanns andra tecken på att de inte passade ihop. Karin tyckte om att ordna fester eller gå på fest med sina vänner i litteraturvetarklubben. De var hennes vänner, det var hon noga med. Inte hans vänner. Lasse var inte inbjuden, han var exkluderad från gemenskapen. Fick inte följa med. På nåder tillåtet att delta när festen hölls där hemma, men han kände sig aldrig bekväm. Satt och skruvade på sig hela kvällen, osynliggjord.

När Lasse blev förälskad, var det en fullständig överraskning. Han var efter ett tag beredd att skiljas. Karin och han var överens. Men att berätta om sin nya kvinna, det var känsligt, de bägge kände varandra. Hans plan var att Karin skulle hållas ovetande till skilsmässodramatiken dragit iväg långt bort och han med neutral stämma kunde tala om att han oförhappandes träffat henne och att de börjat umgås. Inte säga hur länge det pågått utan låta insinuera att det hänt nyss. Men det var ju av hänsyn till Karin. Var det inte det?