Hon stod framför honom. Han var
kort. Ögonen möttes i samma höjd. Hon hade hört många berätta om uttrycksfulla och
intelligenta ögon men hade alltid avfärdat det som nys. Inte nu längre. Blicken
fastnade i hans. I förvirringen tog hon ett steg bakåt och hamnade med foten i
en vattenpöl. Det skvätte högt över skor och nederdelen på jeansen. Han log. Amorbågen drogs ut åt sidorna. Hon skämdes. Kände sig löjlig.
”Kom”, sa han och höll ut armarna
mot henne. ”Ta tag i mig.”
Hans röst. Mjuk med en raspig underton,
som om han var sångare och hade överansträngt stämbanden. Hon lät honom ta tag om händerna.
”Vi går någonstans där du kan torka
fötterna”, sa han. ”Förlåt om jag log. Men det såg onekligen lite lustigt ut.
En touch av Gene Kelly.”
”Utom dansen då”, sa hon.
”Den kanske jag får se senare”, sa han. "Titta", fortsatte han och pekade på Evas
Paleys.
Hon betraktade krogen med sin förtrollande
innerbelysning som såg överdrivet inbjudande ut.
”Plötsligt känner jag hur törstig
jag är”, sa han.
Han släppte hennes hand för att
skjuta upp dörren. Hon gled förbi honom. Hans hand lätt mot hennes rygg. Porten
slog igen.
Pirrigt.
SvaraRaderaNjutningsfullt skrivet ... gillar ... bra/ kram
SvaraRaderaKan bli en trevlig stund!
SvaraRaderaTror jag det! TACK!
SvaraRaderaEn vacker berättelse som jag ser framför mig!
SvaraRaderaOh tack Pia!
Radera