Min novell

Min novell
Novell utgiven på HOI förlag

fredag 6 december 2019

Ord på L


Hon hörde luciatåget på långt håll. Först mer som ett mummel som steg och sjönk, sen alltmer tydligt. Lucia höll handflata mot handflata i höjd med bröstet och läpparna var lika slutna som anletsdragen. Skuggorna som bildades av de levande ljusen som satt på hennes huvud fladdrade i ansiktet. Hon var kortväxt. Hennes tärnor liknade ett led av höga marmorpelare som kom svävande bakom henne. Framme vid altaret formerade sig pelarna på bägge sidor om Lucia. Jag var fascinerad av henne. Den ståtliga gestalten, trots litenheten. Känslan av att hon verkligen var Lucia. Den Lucia som alla andra låtsas vara en gång om året.



10 kommentarer:

  1. Ett bra val av Lucia helt enkelt.

    Trevlig fredag!

    SvaraRadera
  2. Fin text om lucia och hennes tärnor.

    "Jag var fascinerad av henne. Den ståtliga gestalten, trots litenheten."

    Gillar dessa meningar särskilt mycket.

    SvaraRadera
  3. Du fick med hela känslan med att vara Lucia. Bra och mycket bra.
    Jag fick vara Lucia en gång och det lever jag än på. Kanske det såg ut som pelare runt mig också *fniss*
    /kram

    SvaraRadera
  4. Väcker minnen till liv!

    SvaraRadera