Förbereda

Forts. på berättelsen om mannen som hittade ett kort:

 

”Du kom tillbaka.”

”Vem är du?”, ropade han. ”Varför smyger du in så där?”

Med stela knän ställde han sig upp från sin halvsittande ställning. Fortfarande med en hög dammhöljda böcker placerade i händerna.

”Jag smög inte. Jag öppnade dörren och gick på ett helt normalt sätt. Men du hörde mig inte.”

Det hade börjat mörkna ute och ett dunkelt ljus framkallade en gråsmutsig atmosfär i rummet. Vagt kunde Mats höra att regnet ännu slog lätt mot fönstret. Skuggan tog ett steg framåt.

”Kom inte närmre”.

”Lugna dig.”

I det lilla ljus som letade sig in från fönstret såg han nu att det var en kvinna klädd i en mörk fotsid rock med kragen uppfälld över hakan. Bägge händerna var nedstuckna i rockens fickor.

”Var det du som satte upp fotot på väggen?”

Med en snabb huvudrörelse nickade han mot väggen där det suttit.

”Ja, jag ville förbereda dig.”

Hennes röst var hes. Han fick ett intryck av att hon hade något fel på stämbanden, rösten bar inte riktigt. Som att det gjorde ont att uttala orden.

”För vad?”

”En sak i taget. Ska vi sätta oss i soffan? Det som är kvar av den.”

Kvinnan tog några steg längre in i rummet.