Fredagssupé

Hon kunde inte sluta gråta. Det räckte med ett glas rött vin till maten på fredagskvällen. Sen låg hon raklång i den svarta skinnsoffan med ansiktet i upplösningstillstånd. Hur stod han ut? tänkte hon, det hade aldrig hon gjort. Hon var säker på att hon själv skulle ha tröttnat för länge sen på att varenda jäkla fredag gå igenom samma tröttsamma procedur. Först var allting alltid jättebra. Nu skulle de fira in helgen. Salongsberusningen gjorde henne lagom spirituell och medan de tillsammans lagade och åt en läcker supé pratade de om relationer, planerade kommande semestrar och diskuterade problem på arbetet. Hon var så förälskad att det var smärtsamt. Ungefär vid halvtiotiden kom förfallet.


Under två långa år hade hon kommit i andra hand. Varför hade hon varit så jävla oviktig? Kunde han inte en enda gång tänkt på hennes känslor? Inte ens reflekterat? Hur kunde han vara så likgiltig? Till och med bett henne ljuga. Varför kunde han inte berättat om deras förhållande tidigare? Varför? Jo men han gjorde ju det till slut. Ja fast varför dröjde det så länge? Men älskling, hur ska jag kunna gottgöra dig? Vad ska jag göra? sa han och slog ut med armarna.

Hon slutade tvärt att gråta, reste sig upp från sin liggande ställning och satte sig i soffan. Jo det vet jag. Genom att gifta dig med mig!