Min novell

Min novell
Novell utgiven på HOI förlag

onsdag 18 oktober 2017

Hemligt

"Hur har du det nu för tiden? Föreläser du fortfarande?" sa han, tog tag i en metallstång och liksom hängde på den medan han betraktade henne.
"Jajamän!" svarade kvinnan och skrattade till.
"Fortfarande samma ämne?"
"Jajamänsan," sa hon och skrattade igen.
"Det är säkert ett outtömligt ämne. Hela tiden finns det nya saker att säga och diskutera. Har jag rätt?" sa mannen och slängde en blick ut genom spårvagnsfönstret.

Jag följde hans blick och hann se ett yngre par som omslingrade till en enda kropp kysstes intensivt, innan tillfället var förbi.

"Jajamän."
"Lika mycket publik varje gång?"
"Jajamänsan."

Jag vred på kroppen. Såg henne bara halvt om halvt bakifrån. Blont, lockigt hår uppsatt i en slarvig knut. En antracitgrå dräkt med figursydd jacka. En väska hängande över axeln som såg ut att vara gjord för en liten bärbar dator.

"Det engagerar fortfarande, alltså?"
"Jajamänsan. Här ska jag av. Kul att träffa dig. Ha det så bra", sa kvinnan snabbt.

Nästan aggressivt forcerade hon ett antal passagerare på sin väg mot utgången.

"Kul att träffa dig också", svarade mannen, trots att hon redan lämnat spårvagnen och med snabba korta steg var på väg att korsa Drottningtorget. För varje kliv slog väskan hårt mot ryggen.


7 kommentarer:

  1. Spännande! Undrar hur de där två kände varandra och varför hon var så frostig mot honom - vilket jag tolkar de korta svaren som. Också nyfiken på vad hon föreläser om!
    Gillar dina glimtar in i kollektivtrafikens hemligheter!

    SvaraRadera
  2. Säkert en trist, tjatig bekantskap om hon bara ville bli av med!

    SvaraRadera
  3. Intressant skildring. Min första tanke var också vad hon föreläste om. Låg det en underförstådd kritik i hans undran om det fortfarande var samma ämne... Vilken var deras relation? Många frågor men få svar ;-)

    Kram och god torsdag!

    SvaraRadera
  4. Jag tolkar det som gamla älskande som en gång slingrade in sig lika intensivt till en kropp, som dem utanför fönstret! Du fångar känslan så bra!

    SvaraRadera