På hajk

 - Klockan tio ska det vara tyst i alla tälten. Vi går runt och kollar, tänk på det.

Det var Helenas prutt som ställde till det. Fnittret bubblade upp genom Lisas hals och det gick inte att hejda det framforsande skrattet. Hon försökte verkligen, skrattexplosionen blev desto kraftigare av att hon försökte hålla tillbaka, trodde hon. Lisas gapflabb visade sig förstås bli startskottet för Birgitta och Kristina. Till och med Helena stämde in. Alla fyra skrattade så magmusklerna kved.

  - Vad nu?! hördes en röst och samtidigt såg de avtryck från två nävar som boxade mot tältduken. Hör ni! Klockan är elva!
 - Vi kan inte hjälpa det, fick de med möda fram, men vi lovar, vi ska vara tysta nu.
 - Det är nog bäst det. Räkna med att det blir straffpåföljd imorgon. Det kan JAG lova.