Min novell
Novell utgiven på HOI förlag
måndag 16 januari 2012
Flärd
Hon vaknade i en annan mans säng. En främlings ögon stirrade in i hennes. Självföraktet steg upp i ögonen som stickande rök. Så ofta. Det här måste bli absolut sista gången, lovade hon sig själv. Hon flydde till lantlivets enkelhet, bort från stadens jolmiga flärdfullhet och dekadens. Bort från sin egen syndfullhet. När hon vaknade första morgonen cyklade hon på smala stigar rakt in i skogen till den lilla mörka sjön som låg mitt inne i Kynnefjälls karga landskap. Det iskalla vattnet sköljde över hennes solkiga hud. Hon ryste av den rena, kyliga njutningen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Flärdfullhet, dekadens, syndfullhet - det låter som från en annan epok. Vackert med reningsbadet djupt inne i skogen.
SvaraRaderaÅh, jag har vandrat i Kynnefjäll. Underbart var det! Fint skrivet.
SvaraRaderaHåller med Marmoria. Ser bilder framför mig
SvaraRaderadet är en konst det du gjort idag något som jag själv skulle vilja lära mig just det med att få ord få plats med så mycket som du lyckades förmedla med så få ord.
SvaraRaderaSpråket ger texten en air av förgången tid. Vackert.
SvaraRaderaSjälvförakt som stickande rök - fint.
SvaraRadera