Studera

Jag ångrade mig att Ella fick hyra mitt ena rum. Redan första morgonen blev det fel. Jag satt i lugn och ro och läste Göteborgsposten och skulle just svälja en mun te, när hon klampade in i köket. På morgonen ville jag att det skulle vara tyst. Faktum var att jag inte ens tålde att någon tilltalade mig. Det var en av de saker jag hade glömt att nämna i förväg.

”God morgon”, sa Ella. ”Är det en god morgon?”

”Inte särskilt”, sa jag. ”Ursäktar du att jag läser vidare?”

”För all del”, sa hon och gick fram till diskbänken.

Jag betraktade henne i smyg. Vad i helsicke hade hon på fötterna? En sorts träsko, fast smäckrare och med smal hög klack. Morgonrocken var av typen negligé, rosa och med små lätta fjädrar som rörde sig när hon förflyttade sig. Jag hann precis rikta blicken tillbaka i tidningen innan hon vred på huvudet. Jag kände att hon tittade på mig.

”Är det något fel?” sa Ella.

Jag väntade någon sekund med att titta upp. Vi stirrade på varandra. Till slut orkade jag inte utan vände blicken åt sidan.

”Fel?” sa jag.

”Jag har en stark känsla av att du studerar mig.”

”Jag är fullt upptagen av tidningen”, sa jag och prasslade ljudligt medan jag bytte sida.

”Det är jag inte så säker på.”

”Eller, jag var, tills du stövlade in. Jag ska lämna dig ifred nu att äta frukost i lugn och ro. Jag har ett möte jag måste hinna till", sa jag, reste mig upp, vek slarvigt ihop tidningen, la den under ena armen och klämde till.

”Vad bra”, sa Ella.