Det har gått många år. Så länge sen jag såg dig senast. Hur många år
kan det vara? Jag räknar och kommer fram till att det är trettiosju år sen. Jag
var tjugoåtta år och du femtiosex när det hände. Det slår mig nu att du var
exakt dubbelt så gammal som jag. Båda är vi födda i månaden december.
Att du
försvann så abrupt blev en chock för mig. Vi hade alltid väldigt svårt att
förstå varandra. Du var upptagen jämt och verkade inte intressera dig för mig.
Du frågade aldrig hur jag hade det. Om jag mådde bra. Om du kunde bistå mig med
något. Med tiden fick du markerade linjer längs kinderna och pannan låg alltid
i djupa veck. Dina ögon utstrålade mörker. Som om du ständigt gick omkring och
mådde dåligt. Jag önskar att jag hade fått lära känna dig.
Fint skrivet!
SvaraRaderaThank you!
RaderaJa man undrar hur det blivit om det inte blivit som det blev.
SvaraRaderaJa om inte om hade varit ;-). Ett mysterium i det oförklarliga.
RaderaJättebra!
SvaraRaderaTack!
RaderaSorgligt när man inte får lära känna för mycket kunde ha blivit annorlunda...
SvaraRaderaKram
Tack Znogge! Så är det.
RaderaFint skrivet. Människor kommer och går, vissa stöter man på ofta, andra dröjer det innan man ser igen!
SvaraRaderaTack Pia! Ja, jag undrar hur många man möter under ett liv?
Radera