Mannen

Mannen på trottoaren ser ut som om han väntar på något eller någon. Växelvis lyfter han sig upp på skospetsarna, står still ett par sekunder, tillbaka med skosulorna helt i gatan för att sen luta en aning bakåt och vila på hälarna.

Jag får ett intryck av att han har klätt upp sig för ett slags evenemang. Han är klädd i en ljusbrun mockajacka i lumbermodell och beige välpressade chinos. En brun basker sitter på sniskan, ner mot ena örat och han har handskar på sig, i samma färgton som huvudbonaden. Han ser ut att vara klen. Kanske för att han är mager.

Så med ens vänder han på klacken. Han tar ett snedsteg, som om han vore packad. Men det stämmer inte med hans uppenbarelse för övrigt. Jag blir nervös av att se hans dåliga balans. För varje steg vajar han på ett sätt som får mig att tro att han när som helst kommer att ramla ut i gatan. Jag kan inte låta bli att betrakta mannen. Efter en vinglig färd bortåt gatan försvinner han vacklande runt hörnet.