Under hela mitt liv har jag varit en
sökande person. När jag tänker på mig själv, hur jag var när jag var yngre, blir
jag ibland sorgsen. I min ofta alldeles för
optimistiska försök att finna den rätta vägen, har jag gått vilse otaliga
gånger. Min personprofil var spretig som en av mina senare chefer sa. Jag
ångrar så många felsteg. Fast det ska man inte göra, säger alla förståsigpåare.
Bara se framåt. Peka ut en riktning rakt in i framtiden. Sådan har jag aldrig
varit. Jag var och är en dagdrömmare. Idag inser jag att jag inte vill
vara utan mina drömmar och struntar högaktningsfullt i vad andra säger. Tryggheten
finns inne i mig nu. Den pirrar i min kropp. Gör min dag till ett äventyr.
Men det är väl just det som ger oss livserfarenheten! Alla är vi olika och att göra dagen till ett äventyr låter bra i mina öron!
SvaraRaderaGrattis och ha en spännande dag :D
Tack znogge! Och jag håller med dig!
SvaraRaderaDen dag man slutar vara nyfiken så... ja vadå.
SvaraRaderaJa KB, den dagen kan man lägga sig ner för gott...
SvaraRaderaMycket tänkvärd och bra text. Skönt med den där inre tryggheten också!
SvaraRaderaTack Jag Irrbloss!
SvaraRaderaBra! Kloka reflektioner.
SvaraRaderaTack GP!
SvaraRaderaÅh vad härligt det låter - blir glad för din skull :)
SvaraRaderaPs GRATTIS i efterskott!
Tack Birgitta! Känns fint.
SvaraRadera