Året var 1977, i april

"Jag gör det inte."

Anna drog in läpparna och tänkte att grimasen säkert gjorde henne ful.

"Jag är din chef. Du måste göra som jag säger."

"Jag vägrar", sa hon och hatade att hennes röst bröts och darrade en aning.

Avslöjad. Det var det skälvningen åstadkom. Hon blev avslöjad. Som en muslimsk troende kvinna som bar slöja som någon, utan att hon märkte det förrän det var för sent, brutalt dragit av hennes huvud.

"Erik får göra det. Det är hans kund."

"Du fattar inte, Anna. Det är så mycket trevligare när en kvinna kommer in med kaffet. Det pryder stunden på ett behagligt sätt."

Han la huvudet på sned och log mot henne.

"Jag gör det inte", sa hon igen och kände hur tårar fyllde ögonen.

"Herre gud, klart du skulle börja gråta. Du som kvinna kan ju alltid komma undan ansvar genom att börja snyfta."

Anna kunde inte uppbåda kraft att svara. Det gjorde ont i bröstet. Tyst vände hon på klacken och gick ut.

"Hör nu, vart tror du att du är på väg?" hörde hon bakom sig.