Min novell

Min novell
Novell utgiven på HOI förlag

onsdag 11 april 2012

De ensamma

-          Du har gjort av med alldeles för mycket pengar den här månaden, sa han och satte fast glasögonen i pannan.
Hon tittade upp på honom. Hur gör han, tänkte hon, för att de inte ska ramla ner? Spänner han musklerna i pannan?

-          Du handlar på tok för dyrt, fortsatte han.
Hon hörde vad han sa, men det gick inte in ordentligt först. Eftersom hon varit djupt nersjunken i boken hon för närvarande läste; De ensamma av Håkan Nesser, klarnade inte innebörden av hans anmärkning förrän efter någon minut. Kriminalromanen om Backman och Barbarotti innehöll väldigt många sidor. Närmare bestämt 583 sidor och det hade tagit ungefär 350 sidor innan hon tyckte att det hettade till och blev riktigt spännande. Och det var ju förstås precis då när hon ivrigt ville veta hur det gick, som han kom med sin kommentar. Irritationen stack till i huvudet.

-          Jaså, hur ska vi lösa det då, menar du? Ska du göra en lista på vad olika livsmedel max får kosta. Bara så jag vet.

-          Nej, men du… älskling, det var inte så jag menade.

-          Ne hej, hur menade du då?

-          Du får bara vara mer försiktig, ha bättre priskontroll. Titta på varans prisetikett innan du lägger den i korgen.

-          Och det tror du alltså att jag inte gör.

-          Jag har en liten, liten aning om att du inte är så prismedveten som du skulle kunna vara, sa han och la huvudet på sned och log mot henne.
Han förminskar mig. Utgår ifrån att jag är mindre vetande än han, tänkte hon. Ilskan fortplantade sig i vågor genom kroppen.

-          Om du är så himla priskunnig som du verkar tycka, kan väl du handla själv. Jag avstår gärna. Förresten, vet du att jag inte vill bli störd när jag läser. Nu måste jag läsa om kapitlet för att inte missa något väsentligt, sa hon medan hon med sådan kraft bläddrade tillbaka i boken, att det uppstod ett litet oväsen för varje sida.
I ögonvrån såg hon hur han sakta vände huvudet mot datorns skärm. Han sa inget mer. Ett litet sting av dåligt samvete drog genom hennes huvud. Hon var nog lite oförsiktig ändå, men det tänkte hon inte erkänna.

3 kommentarer:

  1. bra dialog i texten....

    Och jag var på manhattan 91 två veckor... sjukt varmt.
    Fast två fantastisk veckor..
    Vart rånad i en gränd där i fyllan.
    När tjejen låg och sov.

    SvaraRadera
  2. en sådan där dialog som har flera lager. Spännande att följa.

    SvaraRadera
  3. FIN dialog! Inte det lättaste att få till :)

    SvaraRadera