Min novell

Min novell
Novell utgiven på HOI förlag

söndag 27 november 2011

På restaurang (om att förolämpa)

2011-11-26, Restaurang Hagas Prinsessa, Haga Nygata, Göteborg.

- Jag skulle aldrig kunna tänka mig att svälja lyckopiller. Hur stora problem jag än hade. Hur olycklig jag än var.

- Nej, jag visste det! sa hon och skakade på huvudet så att de bruna lockarna flög kring kinderna.

Hon tittade på mig med uppspärrade ögon och utan att blinka. Munnen vreds till en grimas.

- Vaddå visste? frågade jag och svalde ångesten som på mindre än en sekund gjort mig fysiskt illamående.

- Jag visste det! Att du är sån.

- Hörde du vad jag sa? svarade jag och försökte att inte darra på rösten, jag, jag skulle aldrig göra det. Vad någon annan gör har väl inte jag med att göra.

- Men du insinuerar, det syns på dig att du tycker att du är bättre än vi som gör det.

- Vi? frågade jag och vågade inte se henne i ögonen av rädsla för att osäkerheten som satt sig som en kall otymplig sten mitt i bröstet, skulle avspegla sig i mitt ansikte.

- Ja just det. Jag! Jag har ätit tabletter med serotonin. Men det har jag inte berättat för dig, eftersom jag är på det klara med din attityd.

Röda märken hade börjat avteckna sig på hennes kinder och halsen var rödflammig.

- Det visste jag ju inte. Fast vad jag skulle komma till var att däremot skulle jag säkert kunna ta till alkohol, sa jag och kände mig en aning säkrare, dricka en vinare på kvällen för att koppla bort svåra tankar och kunna somna.

- Vad är skillnaden då? Att ta en drog i fast form eller att ta en drog i flytande form?

- För mig är den stor. Får jag lov att ha den uppfattningen, eller förolämpar jag dig då? frågade jag, medan jag, som en undanmanöver tog upp menybladet, är du mätt eller vill du kanske ha en dessert?

Hon stirrade tyst på mig under några sekunder och drog sen en aning på smilbanden.

- Klart vi ska ha dessert, sa hon, få jag se vad de har att erbjuda, fortsatte hon, medan hon sträckte sig över bordet och tog tag i min ena hand.

- Vaniljglass gjord på grädde och vitt portvin att dricka till?

- Givetvis. Och portvin till.

8 kommentarer:

  1. Man blir faktiskt väldigt glassugen här! Känns som det ultimata - med lite portvin till:)

    SvaraRadera
  2. Haha! Tack Ethel för Flip-flop-kommentaren, ja bara fötter är ett alldeles speciellt litet tabuområde. Och bilden, som faktiskt är stort hyllad på fejjan (Eu amo o Brasil), var det som drog igång mig.

    SvaraRadera
  3. Jättebra. Väl fångad diskussion om ett angeläget ämne.

    SvaraRadera
  4. Så, nu har jag handlat glass och ätid den, börjat nynna på "Just The Way You Are" och konstaterat att glömde säga att jag tycker din restaurang-dialog var ypperlig, som oftast dina texter. Konsekvent och verklighetsnära, detaljrikt och ändå lättflytande språk. Utsökt bildsråk som aldrig blir pretantiöst. Intressant innehåll som du kniper av snyggt och med en lagom knorr som inte ger onödiga hänvisningar.
    Du skriver jäkligt bra helt enkelt:)

    SvaraRadera
  5. Längesedan jag läste något av dej o du är lika bra o rätt liksom
    kram

    SvaraRadera
  6. Bra och tänkvärd dialog som sagt.

    SvaraRadera
  7. Att man gjort ett eget ställningstagande måste ju inte innebära att man fördömer andra som tycker tvärt om, men oftast uppfattas det ju så med automatik.

    SvaraRadera