Min novell

Min novell
Novell utgiven på HOI förlag

torsdag 7 mars 2019

1965


1965

Det var först efter många år Edith förstod att hon var beroende. Tidigare hade livet bara rullat på. Hon funderade inte. Inte förrän den kvällen. Det var en vanlig torsdagskväll. När de kom dit sa föreningens ordförande, efter att ha presenterat Gustav:

"Så får jag också presentera er för", sa han och svepte med handen åt hennes håll. "Fru Gustav Brodelius."

Hans yttrande studsade runt i Ediths huvud. På natten kunde hon inte sova utan låg och lyssnade på Gustavs låga snusanden. Tankarna plågade henne med sin styrka. Hon hade inga egna pengar. Hon ägde inget. Hon var ett hembiträde utan lön. Hon var någons fru utan ett eget namn. En obetydlighet.



8 kommentarer:

  1. Usch, som ett tvångsäktenskap.... man är utan värde och räknas som bihang!

    SvaraRadera
  2. Vilken konstig sedvänja det var! Som om man bara suddades ut. Hemskt. Bra och välfunnet <3

    SvaraRadera
  3. Hmm... Nu gör jag ett tredje försök att kommentera.
    Tyvärr var det ett vanligt sätt att presentera kvinnan förr. Ändå är det inte så väldigt länge sedan så visst har mycket förändrats till det bättre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förstår inte varför. Har ju ibland svårt hos dig också. Men efter en stund är kommentaren där ändå. Tja ... vad ska man göra?

      Radera
  4. Hej Ethel, jag försöker nå dig här. Det är samma ord i dag som i går, beroende. Kanske något har blivit fel?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack själv! Och nu hann jag inte skriva något under fredagen i alla fall!

      Radera
  5. Ja det här med frihet och rättvisa får vi hela tiden hålla kollen på. Tack!

    SvaraRadera