Drivor

Varenda kväll hände det.
Takfönstret i trappan upp till andra våningen bländade henne, trots att det var mörkt ute. 
Hon blev tvungen att vräka sig uppför trappen, tre trappsteg i taget.
Ändå var det omöjligt att komma undan.
Hon hann aldrig ända upp innan rösten skrek: 
"Jag ser dig, nu kommer jag och tar dig!"
Sen ljudet av drivor av glas som krossades. 
Hans hårda fingrar som borrade sig in i henne axlar.
Hon skrek, drog hårt och lyckades slita bort klorna.
Kastade sig in i sitt rum, ner i sängen, drog täcket över huvudet.