Ja, håller med dig, lite samma känsla i våra texter. Den där paniken och olusten över att göra dem besvikna/behöva berätta något obehagligt/bli avslöjad, eller vad det nu kan vara. Fast din är förstås mycket snyggare rent skrivtekniskt, det enda jag minns från skoltiden är haikus :-) Tack för inspirationen, ska försöka skrivutmana mig själv på det sättet också.
Det är ödesdigert. Föräldrar som väntar i vardagsrummet verkar så beräknat, något som ska ske som de planerat, och sällan är det väl något bra. Väldigt laddat skrivet!
Ja, håller med dig, lite samma känsla i våra texter. Den där paniken och olusten över att göra dem besvikna/behöva berätta något obehagligt/bli avslöjad, eller vad det nu kan vara. Fast din är förstås mycket snyggare rent skrivtekniskt, det enda jag minns från skoltiden är haikus :-) Tack för inspirationen, ska försöka skrivutmana mig själv på det sättet också.
SvaraRaderaTack! Kul om jag kan inspirera. Jag gillar ordnad poesi, som haiku eller tanka.
RaderaDet är ödesdigert. Föräldrar som väntar i vardagsrummet verkar så beräknat, något som ska ske som de planerat, och sällan är det väl något bra. Väldigt laddat skrivet!
SvaraRaderaHåller med dig. Barnet har inte en chans.
RaderaSjälv undrar jag vad som kommer att avhandlas där i vardagsrummet. Känns som om det skulle kunna bli ett svårt samtal...
SvaraRaderaTrevlig torsdag!
Ja jag har mina starka aningar om hur samtalet kommer att bli ...
RaderaKänns som det har varit bus på gång, sen hemkomst eller något ännu värre!
SvaraRaderaSå var det säkert! :-)
Radera